If you scroll down you can see the process to get the new sound. But first the premiere for the new timpany and the premiere at Drottningholms Slottsteater:
Pukor har en tendens att flyga under radarn. Och med det menar jag att många personer jag mött inte tänker på dessa instruments forna glans och status och att de förr var en symbol för triumf, glädje och prakt. Därför är också instrumenten nästan alltid gjorda med samma höga ambition och seriositet. Och det blir också tydligt när man spelar musiken som skrevs under barocken. Pukornas partier är nästan uteslutande praktfulla, pampiga och glädjefulla, stolta hyllningar.
Sett ur detta perspektiv blir det smått absurt att dessa skapelser av förnäma hantverkare använts som krukor, målats med billig lackfärg, använts till att lägga notställ på osv…
De här pukorna var målade med en slags mönjeliknande röd färg och sarjarna med blå enkel lackfärg. Skinnen var uppspända på plastskinnssargar. dvs när vi tog av dom hade dom vridit sig duktigt och de blåa spännsargarna hade följt med och var sneda på alla möjliga håll. Kopparkittlarna hade fått rejält med stryk och de stora bucklorna gjorde att pukorna såg ut som om de var utom räddning. Naturskinnen var gamla och slitna efter att vistats i kyrkan utan skydd.
Pukorna när vi började renoveringen:
Steg 1
Instrumentmakare Thomas Jutestål, mästaren, lagade bucklorna och rätade upp de blåa spännsargarna.
Steg 2
Bort med med färg och sådant som inte är orginal
Och….. jag tog bort färgen.
Ahh!! Fin koppar! Mums
Steg 3
Sen ska dom putsas. och letade på nätet lite och hittade äntligen ett användingsområde för ketchup 🙂
och….
mellanlandning…
Pukorna är nu så gott som klara frånsett det viktigaste. Nya rimmar att veckla de nya skinnen på. I samband med det kommer den sista blåa färgen tas bort samt att trästativen ska få ett upplyft.
